Har varit en dag som har involverat alldeles för många känslor så känner mig mer eller mindre mörbultad i huvudet. Har tänkt igenom allt den senaste månaden har innehållit och om något av det har haft någon större betydelse för mig. Det är så lätt att jämföra hur det har varit innan, hur man har känt och om det går att återuppleva. Jag känner inget behov av att dela mitt liv med någon annan, snarare tvärt om. Det är skönt att känna sig fri.

Under lång tid har jag varit bunden till fel personer och det tynger bara ner en. Får en att lägga ner så pass mycket onödig energi  och konsekvenserna förföljer en länge efteråt. Om det är någonting jag har lärt mig så är det att i slutändan är ensam starkast och desto mer man igår igen desto starkare blir man. Jag tror att alla behöver stunden och perioder i livet då man bara är själv och lägger ner tid på sig själv. Att bygga upp sig och inte behöva känna sig beroende av någon annan. Utan bara känna sig helt fri.

Konsekvenserna av för mycket pluggande? Hm, det förblir nog en gåta.

"You need to know how to be alone and not be defined by another person.  You need to know how to be happy with yourself before you try to be happy with someone else. If you can't love yourself, how do you expect someone else to love you?

"Vi finns inte mer"

Fyra simpla ord som än idag bränner så hårt i bröstet

Har inte varit på topp de senaste dagarna, min mage har inte  varit på min sida och har fått med sig resten av kroppen, if you know what I mean. Lyssnar på go musik nu och känner mig lite levande idag. Ett stort + i kanten är att jag haffade ett par svinsnygga byxor idag och att jag var ute och körde igen. Här händet det grejer, håll i hatten! På tal om hattar... Förra veckan när jag var på väg till skolan så blåste min hatt av när jag gick på ett övergångsställe vidare rakt ut på gatan, hur typiskt? Slutade med att jag sprang efter den som en idiot och garvade sönder i min ensamhet, liksom sånt ska hända i filmer och inte i verkliga livet. Men ändå rätt typiskt, brukar lyckas med det omöjliga, en del av min charm liksom. 

Helgen har varit mer än bra. Ibland så behöver man bara vakna upp och inse vad man har och inte ta det för givet. Vissa människor är nästintill för bra och då gäller det att försöka hålla dom kvar och inse att man är värd bra människor också. Och det är precis vad jag har gjort denna helgen, spenderade fredagen med god thaimat och bio med mina favoriter. Kollade på the wov och den var helt okej, inte mer än så. Handlingen var rätt kass och utan Channing Tatum skulle den varit värdelös. Igår stod städning på schemat som det i fortsättningen kommer att göra alla helger framöver, men jag klagar inte. Pengar är frihet. 
Resten av lördagen ägnades åt mys, mys och bara mys. Tände upp ljus i hela rummet och bara myste till det. Idag sov vi ut ordentligt och sen körde jag en sväng, var ute och yrade i trafiken idag och det gick faktiskt helt okej. Nu ska jag gå all in på plugg och chilla sönder, imorgon har jag en låång sovmorgon och sen en lektion på det, hur soft som helst. Nästan såhär soft?

Fransk baguettte, jordgubbar, två smilgropar och vatten paus i Paris. Så himla bra.

It's crazy how you can go months or years without talking to someone, but they still cross your mind everyday.